Idag var dagen för det utmärkta initiativet en köpfri dag som vill få oss att reflektera över våra konsumtionsmönster. Tyvärr hade jag själv förberett mig dåligt, så jag klarade det inte. Jag köpte:
- En lågenergilampa till vår förskola som behöver den till på måndag.
- Mat från konsum.
- och till och med falafel på en grill!
Om fokus hade varit på transporter så hade jag inte heller lyckats uppfylla en resfri dag eftersom jag och min 4-åriga dotter Hella åkte från Lidingö till Danderyd Gymnasium, där Hella skulle vara med i en dansuppvisning. Däremot hade jag lyckats med en bilfri dag för vi tog oss till Danderyd med kollektivtrafik. Det var vi nog ensamma om av alla de som besökte uppvisningen och jag ser det som en heroisk insats. Resan tog nämligen med bussar och tunnelbanor tur och retur ca mer än 4 timmar. Om jag rest dit med bil hade det tagit tur och retur kanske 30 minuter!
Den långa resan var också skälet till syndandet med falafeln - vi var tvungna att äta nåt helt enkelt.
Jag hade också lyckats bra om det varit en håll din bostad fri från uppvärmning-dag. Pelletspannan här hemma verkar ha pajat, och därför sitter jag nu insvept i en filt och skriver. En högst ofrivillig aktion såhär i slutet av november måste jag tillstå, men ändå.
Transporter och uppvärmning har ju liksom prylkonsumtion en stor miljöpåverkan. Sådana dagar kanske vore nåt att etablera som komplement till en köpfri dag? En antagligen miljömässigt orelaterad - men kanske för många psykologiskt hälsosam - dag som jag lyckats ganska bra med idag är om det hade varit en pratfri dag. Jag har nämligen varit påfallande tyst. Men inte heller det beror faktiskt på några ädlare motiv. Jag har helt enkelt tappat rösten.
För att återvända till en köpfri dag kan jag alltså konstatera att jag i praktiken inte lyckades idag, med det symboliska syftet att låta bli att köpa nåt. Däremot tror jag att jag ändå deltog i det verkliga syftet - att reflektera över min egen och samhällets konsumtion...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar