lördag 26 november 2011

Ingen helt köpfri dag för mig, tyvärr


Idag var dagen för det utmärkta initiativet en köpfri dag som vill få oss att reflektera över våra konsumtionsmönster. Tyvärr hade jag själv förberett mig dåligt, så jag klarade det inte. Jag köpte:

- En lågenergilampa till vår förskola som behöver den till på måndag.
- Mat från konsum.
- och till och med falafel på en grill!

Om fokus hade varit på transporter så hade jag inte heller lyckats uppfylla en resfri dag eftersom jag och min 4-åriga dotter Hella åkte från Lidingö till Danderyd Gymnasium, där Hella skulle vara med i en dansuppvisning. Däremot hade jag lyckats med en bilfri dag för vi tog oss till Danderyd med kollektivtrafik. Det var vi nog ensamma om av alla de som besökte uppvisningen och jag ser det som en heroisk insats. Resan tog nämligen med bussar och tunnelbanor tur och retur ca mer än 4 timmar. Om jag rest dit med bil hade det tagit tur och retur kanske 30 minuter!
Den långa resan var också skälet till syndandet med falafeln - vi var tvungna att äta nåt helt enkelt.

Jag hade också lyckats bra om det varit en håll din bostad fri från uppvärmning-dag. Pelletspannan här hemma verkar ha pajat, och därför sitter jag nu insvept i en filt och skriver. En högst ofrivillig aktion såhär i slutet av november måste jag tillstå, men ändå.

Transporter och uppvärmning har ju liksom prylkonsumtion en stor miljöpåverkan. Sådana dagar kanske vore nåt att etablera som komplement till en köpfri dag? En antagligen miljömässigt orelaterad - men kanske för många psykologiskt hälsosam - dag som jag lyckats ganska bra med idag är om det hade varit en pratfri dag. Jag har nämligen varit påfallande tyst. Men inte heller det beror faktiskt på några ädlare motiv. Jag har helt enkelt tappat rösten.

För att återvända till en köpfri dag kan jag alltså konstatera att jag i praktiken inte lyckades idag, med det symboliska syftet att låta bli att köpa nåt. Däremot tror jag att jag ändå deltog i det verkliga syftet - att reflektera över min egen och samhällets konsumtion...

tisdag 22 november 2011

Vad missar jag just nu?

Ett av de enklaste men också mest effektiva sätten att utveckla ökad naturvakenhet är att då och då under dagen ställa sig frågan: "Vad missar jag just nu?"

Denna fråga får mig att stanna upp och öppna mina sinnen. Det är så mycket som går mig förbi när jag är försjunken i dagdrömmerier, eller när jag är så fokuserad på ett mål att jag förlorar medvetenheten om det som sker runt omkring mig. Att ställa frågan "Vad missar jag just nu" gör att jag lägger märke till färger, former, varelser, händelser på ett helt nytt sätt. Jag blir medveten om vindriktningen, om ekorren uppe i trädet, om färgen på huset jag just gick förbi, en annan människas ansikte... Allt det som ligger bortom det som medvetandet omedelbart registrerar. Och det är ofta just här det riktigt spännande sker!

Testa själv! I olika sammanhang, i olika situationer, vid olika tidpunkter - ställ dig frågan "Vad missar jag just nu?"

måndag 21 november 2011

Tracking i mörker

I helgen var jag i Alingsås och hälsade på min mor. På söndagen åkte jag tillbaka till Stockholm, men väl där på kvällen begav jag mig direkt iväg till "tracking" i mörker. Vi var en grupp som under ledning av Conny övade smygteknik, vår intuitiva förmåga att känna av andras närvaro, samt spårning i mörker med hjälp av ficklampa (släpljus avslöjar fantastiskt mycket om ett fotspår! Samma sak har jag ju erfarenhet av med hällristningar. De kan vara helt osynliga i dagsljus, men framträder tydligt i släpljus nattetid!)

Att vara i skogen i natten är ju en alldeles speciell känsla. Inte minst med en grupp människor som tillsammans rör sig i tystnad. Synsinnet får kapitulera till fördel för sinnen som hörsel, känsel, lukt...

Det är som nattens skog är en helt annan värld än den skog man upplever dagtid. Andra varelser rör sig i markerna. Det råder en trolskhet och en stillhet som är mäktig.

fredag 18 november 2011

Bloggen vaknar till liv...

Ja, det blev helt enkelt en lååång paus på denna blogg. Berodde på en mängd olika anledningar. Men framförallt att rutinerna inte funkade. Dels blev min så härliga rytm att gå till min runoplats bruten efter sommaren, då det blev mer med jobbet. Svårt att hinna. Eller rättare sagt: Svårare att vara tillräckligt fokuserad på att komma ut dit när min tid blev mer begränsad. Men även när jag varit där, då brast jag i den andra rutinen - att skriva i denna naturdagbok!

Men nåja, det tänker jag inte ha nåt dåligt samvete för. För mig måste allt detta - från naturvistelse till bloggande - bygga på LUST! Ibland funderar jag på detta: Vad skulle hända om jag kastade ALLA "borde" i mitt liv överända och bara hängav mig åt lusten, inspirationen, min längtan? Skulle allt bli kaos? Eller skulle lusten leda till ett så mycket bättre liv - för mig och andra? I vilket fall tror jag att åtminstone proportionerna måste ändras. MER utgå från lust, MINDRE utgå från plikt, "borden".

Idag hade jag LUST att gå ut, ta några bilder - och blogga!


Frostlöv. Så vackert. Jag gillar verkligen november, denna månad då de sista löven faller från träden. Idag var det också så många fåglar ute. Märkte att jag kan komma dem närmare nu än för bara några veckor sedan. Antagligen för att de drar sig för att flyga och istället sitter stilla för att spara energi. Och det kommer bli ännu tydligare när vintern kommer. Då kan man ju nästan sträcka fram handen och röra vid koltrasten utan att den flyger iväg (Nåja...jag skrev nästan)